Beslutet att delta i Europeiska centralbankens projekt AnaCredit medför många utmaningar för svenska företag

ENGLISH
October 8, 2015 – Av David Attenborough, Business Development Manager, EMEA, AxiomSL

Åren efter finanskrisen har medfört ständigt ökade krav på mängden uppgifter som marknadsaktörer måste tillhandahålla till myndigheter. Syftet är att få ett bättre grepp om hur marknaderna utvecklas och att bli bättre på att identifiera risker. Som en del i denna trend har svenska finansföretag påförts nya rapporteringskrav för många delar av verksamheten, t.ex. likviditet och kapital. Myndigheternas uppmärksamhet börjar nu riktas mot företagens kreditexponering, och Riksbanken har beslutat att införa nya betydande redovisningskrav som utvecklas av Europeiska centralbanken (ECB).

Som en del i insatserna för att få en mer fördjupad bild av marknadsverksamheten planerar Europeiska centralbanken att skapa ett paneuropeiskt register med uppgifter om finansföretagens kreditexponeringar. Projektet Analytical Credit Dataset (AnaCredit) kommer, vad vi vet, att medföra nya rapporteringskrav för finansföretag som automatiskt ska införas i alla länder i euroområdet. Sverige är ett av få länder utanför euroområdet som (tillsammans med Danmark) också har beslutat att införa AnaCredit.

Europeiska centralbanken har ännu inte fastställt de slutliga kraven. Det står dock redan klart att beslutet att införa AnaCredit i Sverige kommer att skapa en rad utmaningar för landets företag, som redan är upptagna med anpassningar till andra nyligen införda lagändringar.

Till exempel kommer gränsen för rapporteringspliktig exponering enligt AnaCredit att vara låg – Europeiska centralbanken överväger en gräns på bara 25 000 euro. Det innebär att institutioner som privata banker, som tidigare inte har påverkats av liknande krav, nu blir tvungna att lämna rapporter om kreditinstrument, inklusive lån, derivat och exponeringar som inte tagits upp i balansräkningen. Den förväntat låga redovisningsgränsen innebär också att företagen måste lämna rapporter om en stor mängd exponeringar.

Själva rapporterna ser ut att medföra utmaningar. Företagen kommer att behöva rapportera mer än 140 uppgiftsposter om sin kreditexponering på låntagarnivå. Uppgifterna som Europeiska centralbanken överväger omfattar poster som för närvarande inte behöver rapporteras externt. Därför har företagen sannolikt inte för närvarande alla uppgifter som krävs för AnaCredit. De uppgifter som företagen har är dessutom utspridda över olika IT-system och kalkylblad.

Slutligen utgör rapporteringsfrekvensen i AnaCredit ännu en utmaning. Europeiska centralbanken förväntas begära att företagen rapporterar stabilitetsuppgifter kvartalsvis och övriga uppgifter månadsvis. Det innebär snäva tidsramar för företagen, som måste producera detaljerade rapporter om en stor mängd kreditexponeringar.

Hur lång tid har marknadsaktörerna på sig att förbereda sig? Arbetet med AnaCredit-förordningen pågår och förslaget förväntas lämnas in för godkännande i oktober. Europeiska centralbanken publicerade dock en provisorisk genomförandetidtabell i april. I den framförs avsikten att fasa in rapporteringskraven från slutet av 2017.

När de ställts inför nya myndighetskrav har svenska banker (och nordiska banker i allmänhet) traditionellt skapat sina egna IT-lösningar. Men eftersom så många nya förordningar har trätt i kraft under de senaste åren föredrar företagen alltmer att köpa – i stället för att utveckla – tekniken som behövs för myndighetsrapporteringen. Denna trend ser ut att fortsätta i och med AnaCredit.

När de svenska företagen bedömer vilken teknik som krävs för AnaCredit-rapporteringen bör de ha några punkter i åtanke. För det första, med tanke på likheten mellan uppgifterna som krävs enligt AnaCredit och enligt andra förordningar – som Common Reporting (COREP) och Financial Reporting (FINREP) – bör företagen försöka sköta rapporteringen med en och samma teknikplattform. På så vis undviker de dubbelarbete t.ex. med att läsa in och behandla samma uppgifter flera gånger. Det främjar också överensstämmelsen mellan uppgifterna i de olika rapporterna.

Eftersom mycket av uppgifterna som företagen behöver för AnaCredit sannolikt finns i olika system behöver de ha kraftfulla aggregerings- och normaliseringsfunktioner för att sammanställa alla uppgifter och färdigställa rapporterna. Företagen bör också överväga huruvida rapporteringssystemet de tänker använda går att skala upp så att det klarar det stora antal rapporter som ska utarbetas enligt AnaCredit.

Riksbankens beslut att delta i AnaCredit har stora följder för finansföretagen. Medan Europeiska centralbanken finslipar sina krav är det dags att de svenska företagen gör sig redo för en ny nivå av granskning.

This article was originally published in Sweden by Realtid.